Vi ses här:

Visst du kan skratta och låtsas som ingenting, men jag vet allt om dig för du har varit min, Du är någon annan nu iof, men när du strippar och klär av dig är det samma grej

Den senaste tiden har jag inte haft någon vidare lust att skriva eller dela med mig av någonting. All min trygghet och stabilitet har vänts upp och ner på väldigt kort tid som ni vet och jag vet inte hur jag ska förhålla mig till det. Vet inte vad jag vill eller vad jag ska göra. Vad vill JAG, om jag verkligen funderar? Ärligt talat så vet jag inte.

Det enda jag verkligen håller fast vid just nu är att jogga. Dock känner jag av mitt högra knä lite för mycket för att det ska vara hälsosamt. Enligt google så är det ingenting farligt, mer “bara” att knät inte är van med ansträgningen. Jag får helt enkelt se till att inte utöka min joggingrunda på ett tag och bara jogga på bra underlag. Blir det värre får jag ta en paus (vilket jag verkligen inte hoppas, jag som tycker det här är så himla kul..).

Nu ska jag mest försöka vänja mig med att ha en arbetsbefriad uppsägning. Vilket faktiskt känns rätt konstigt i sig. Trots all förvirring så mår jag rätt bra. Förvirringen tynger inte ner mig i alla fall. Jag är just bara väldigt förvirrad och vilsen. Men jag kommer hitta min nya väg tids nog.

Cheerio old chaps!

(bild härifrån).

erikwelen:

Jag har sagt det förut och säger det igen.

Handla INTE PÅ MYRORNA!

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/fralsningsbon-mot-homosexualitet_6149083.svd

Det här med myrorna alltså..nej tack.

Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva

Jag är väldigt förvirrad just nu. Det här året har inneburit ganska mycket jobbigheter för min del. Dels att jag inte mått bra och att jag tvingats säga upp mig eftersom jag vantrivdes så mycket. Nu har jag även påbörjat en utredning om det är någonting som är “fel” på mig. Jag har misstänkt ett tag att det kanske finns drag av bipolär sjukdom hos mig, men jag har aldrig riktigt velat tro det på riktigt bara en svag misstanke.
Psykiatrikern vill inte sätta diagnosen på mig än, men det tyder på att jag är bipolär typ 2. Det känns väldigt skrämmande, olustigt, men samtidigt få veta att det finns en anledning till att jag alltid har känt mig så himla annorlunda. Men bipolär sjukdom är likförbannat en psykisk sjukdom som gör att jag kommer få äta medicin resten av mitt liv om det nu fastställs att det är så. Har redan börjat äta medicin för det och jag hoppas att jag kommer bli lite mer stabil av det. Det skulle förklara så himla mycket som hänt i mitt liv de senaste åren, hur jag är som person, varför jag inte alltid tänker som alla andra och ibland agerar utan att tänka efter.
Jag är ändå sjukt jävla rädd. Rädd för att bli min diagnos. Ingenting har ju förändrats med att det förmodligen är så mer än att jag har en förklaring till varför jag är som jag är, men i mitt huvud förändras saker. Jag är sjuk och dessutom psykisk sjukdom som fortfarande är väldigt tabu trots att det är 2011.

Som sagt - livrädd.
Men nu ska jag ut och jogga en sväng med Malin. Den nya medicinen gör att jag är jättetrött så vi får se hur det går.

(bild härifrån).

You are the one that I want

Jag har hittat en ny favoritplats i min lägenhet. Det är på golvet, med öppen (fransk) balkongdörr på en kudde. Varje morgon har jag min lilla stund här och äter frukost. Idag har jag suttit här i flera timmar och bara njutit av solen, ätit frukost, druckit te, pratat i telefon, smsat, sökt jobb och nu bloggar jag.

Crushen på den där karln har försvunnit i alla fall. Jag gillar honom, utan tvekan, men mitt intresse är trots allt inte alls stort. Kanske för att vi skrivit om det osv. Jag tror trots allt att jag bara ska vara singel och helt UTAN några killar det här året. Jag tror allvarligt talat att jag behöver det. Satsa på mig själv och bara mig. Inta distraktioner från män.

Jag hade väldigt gärna velat gå ner i vikt också, men jag är inne i en period där jag inte kan förmå mig att ens tänka på vad jag äter. Varje dag börjar bra med helt ok frukost, sen går det bara utför - varje dag. Jag ska i alla fall jogga två gånger i veckan. Det får bli en start liksom. Jag tycker ju konstigt nog att det är rätt roligt att jogga, hoppas bara att inte pollen-helvetet sätter stopp för det som förra året.

Nä nu ska jag bara njuta lite av solen innan jag ska svettas i parken.
Cheers

Skjut mig

Påsk. Jag spenderar den i skogen. Igår kväll och i förmiddags var väldigt väldigt jobbigt. Hade ångest hela dagen igår och sen utvecklades det till att jag inte kunde sluta gråta när jag gick och la mig. Grät säkert i över en timme. Lite jobbigt när jag låg i ett rum med 5-6 stycken andra. Jag tror dock inte att de märkte av det.
Det var inte lika osynligt i morse när jag började gråta när jag satt i soffan. Försökte väldigt länge att hålla det tillbaka just för att jag var bland folk, men det gick inte. Helt utan anledning i morse också.

Vad har hänt annars då? Ångesten har börjat gå över pga den där killen som raggade på mig. Idag var det någon som frågade mig; “Skulle inte Mr X komma tillbaka?”
jag “Eh det vet väl inte jag?” Någon “Va, jag trodde du hade koll på Mr X” varpå jag svarade “Varför skulle jag ha koll på honom?” och då gick han.
Mycket märkligt eftersom vi inte pratar med varandra i princip alls. Jag borde säga någonting till honom snart som inte är stelt och konstigt. Det KÄNNS inte så konstigt, men jag kommer inte över spärren för att prata med honom. Jag tycker dock att han är så galet jävla snygg. Det är lite jobbigt, men allt annat är helt ok.

Vad har jag gjort idag då? Jag har spikat list, använd den sjukt läskiga stora sågen och sen har jag fogat lister. Är faktiskt väldigt väldigt trött, men jag är sugen på badtunna eller bastu idag. Det har iof inte hänt än så jag tvivlar på att det händer idag heller. Jag vill mest spela tv-spel med Johan så jag ska se om jag kan tvinga honom att spela Mario-Cart.

Fan. Jag dör lite. Han är så wow.

(bild härifrån).

Wysiwyg

Jag sitter i ett hörn. I skogen. Fast i ett hus och är sjukt blyg. 20 personer och jag fixar inte det helt enkelt. Jag vill springa ut genom dörren och röka. Jag vet inte om jag får röka här. Har ju eventuellt en crush här, men jag tror iof att den kan ha försvunnit. Han är snygg. Det tycker jag. Sjukt snygg och sådär lite sexig. Men nåt annat. Tvivlar starkt. Fast det är nog egentligen bara bra.

Jag är trött. Vill sova. Har hört rykten om att det är frukost kl 8. Undra om jag kan ta en promenad till en station då och åka tillbaka till civilisationen? Ibland blir jag rädd för mitt eget beteende. Sluta vara så himla impulsiv. Kom ihåg det nästa gång! Cheerio!

“There will come a time, you’ll see, with no more tears and love will not break your heart but dismiss your fears.”

Det är så himla konstigt. Jag har hur mycket tankar som helst i mitt huvud, men det är lite som att de tankarna stannar kvar där eller kommer ut ur min mun, men inte i mina fingrar.

Jag och Oscar var på All Out Dubstep igår. Jag hade en himla trevlig kväll fastän jag kände mig gammal och det var läskiga män som spanade sjukt obehagligt på mig. Sådär så att jag blev fruktansvärt obekväm och nästan lite ledsen istället för smickrad. Det var dock spännande att de tog leg på MIG i dörren när de släppte in andra som VAR under 18 år (hörde till och med på toaletten en konversation som löd “VA FAN du är ju minderårig!!”).

Jag är kanske eventuellt lite förtjust i någon. Det är lite jobbigt, dels för att jag inte vet hur mycket som är en på riktigt och hur mycket som jag har kommit i efterhand. Han är verkligen inte min typ för fem öre. När jag tidigare har sagt att någon inte är min typ så har de i slutändan varit lite det ändå. Den här killen är inte det alls. Jag vill inte skriva så mycket om det heller. Men han har definitivt charmat mig, utan tvekan. Jag vet inte hur lägligt det här är. Jag vet hur jag är och hur jag beter mig.

Jag har ju även sagt upp mig från min tillsvidareanställning. När min anställning upphör har jag varit där i nästan fyra år. Efter tre dagar på jobbet förra veckan så mådde jag redan sämre så jag bestämde mig helt enkelt på att göra slut på mitt lidande. Vad jag ska göra och hur jag ska försörja mig vet jag inte än, men jag är optimistisk så denna gången tror jag att det ordnar sig. Det måste ordna sig.

Nu ska jag ta en dusch och sedan göra ordning mig inför dagens äventyr som idag kommer bestå av att ta tåget till Lund.
Cheers

(bild härifrån).